Alternativa värmelösningar i nyproduktionEnergikraven i nyproduktion minskar uppvärmningsbehovet i så hög grad att vattenburen värme kan bli en alltför stor kostnad. Då är frågan om det har något praktisk eller ekonomisk syfte för entreprenörer att projektet föreskrivs med alternativa värmelösningar.

Under många år har vattenburen värme varit en närmast dominerande värmelösning. Både entreprenörer och konsulter har gillat argumenten om att detta är det mest energismarta alternativet.

Inte minst har utbyggnaden av fjärrvärme påverkat beslutsfattandet. Energikraven för nyproduktion gör det dock väl värt att överväga andra värmelösningar.

Här kan du fördjupa dig ytterligare:
Kan elvärme åter rekommenderas i större kommersiella fastigheter?

Snabbare ROI

Du har hört det förr: Lågenergihus med tjockare isolering i väggar, golv och tak, samt bättre isolerade fönster och därmed minimal värmeförlust, gör vattenburen värme överdimensionerad för många fastigheter.

En sådan anläggning producerar helt enkelt mer värme än det finns behov för och då kan investeringen bli alltför dryg.

Självklart vill entreprenörer reducera kostnaderna där så är möjligt. Om det går att välja bort en vattenburen anläggning för några hundra tusen kronor och välja en billigare värmelösning kan det ge snabbare avkastning på investeringen.

Drift

Under driftfasen finns det flera punkter som gör det rationellt att se efter alternativa värmelösningar. En gemensam etablering och drift av den vattenburna anläggningen kan bjuda på utmaningar.

Det är visserligen en enkel process att anlita rörmokare för att få anläggningen på plats, men det är desto svårare att hitta någon som behärskar driften. I flera fastigheter kämpar även fastighetsskötaren med kompetensen på detta område, vilket gör att man inte utnyttjar anläggningen optimalt.

Behovet för flexibilitet ökar, framför allt i kommersiella fastigheter. Näringslivet och arbetsmarknaden ändras hela tiden, vilket leder till allt fler ändringar i företagens ytbehov. Hyresvärdar måste ha förmågan att möta ett behov genom att anpassa storleken på lokalerna och därmed även omläggning av värmezonerna.

Med vattenburen värme är detta en omfattande och kostbar affär, medan direktverkande elvärme innebär att komplettera med extra elradiatorer och omprogrammera värmestyrningen.

Vem betalar?

I en kommersiell fastighet är betalningen för uppvärmningskostnaderna enklare med elvärme än med vattenburen värme. Varje hyresgäst täcker sina egna faktiska elkostnader, vilket ger fastighets ägaren en mer välordnad drift.

Hur är det med energikostnaderna för elvärme? Moderna fastigheter har ett mindre uppvärmningsbehov. Ofta upplever man att det kostar mer att kyla ner lokalerna. Det hänger bland annat ihop med en allt större användning av öppna kontorslandskap, med maskiner och belysning som värmer upp ytan, och solvärme mot allt större fönster.

Läs gärna: Kom-i-håg-lista när du ska beskriva värmelösningar

Kompetensförlust

Många ingenjörer oroar sig för att bättre villkor för elvärme kan leda till att kompetensen inom vattenburen värme försämras. Med allt fler fjärrvärmeanläggningar till förfogande kommer vattenburen värme dock att ha ett stabilt fotfäste under lång tid framöver. Samtidigt måste vi vara medvetna om att många anläggningar börjar bli gamla och kräver underhåll, vilket kan öka driftkostnaderna.

I några fackmiljöer råder skepsis mot ökande elbaserad energi, mycket beroende på att det kan:

  • kräva kraftig utbyggnad av distributionsnätet
  • minska export av el och därmed
  • leda till ökad produktion av el vid kolkraftverk utomlands

Det utvecklas många nya tekniker och lösningar inom produktion och distribution av elkraft.

  • Lokalt producerad el från mindre kraftverk
  • Fastigheter som själva producerar förnybar energi
  • Allt bättre batteriteknologi för lagring av el

Rationellt val

Med andra ord byggs energikompetensen upp på flera områden. Kompetens som minskar belastningen på både traditionell produktion och distribution av elkraft, och som gör det både rationellt och miljöetiskt att beskriva produktion med direktverkande elvärme.

Kan elvarme ater rekommenderas i storre kommersiella fastigheter

 

Denna artikel publicerades första gången 17 januari 2017, men har sedan reviderats.